All makt åt Rowling, vår befriare (en lång essä & skoluppgift)

Solen sken och människorna skötte sina vardagssysslor när himlen plötsligt öppnades och Jesus steg ner för att tala till folket. Han sade ”If you want to know what a man’s like, take a look at how he treats his inferiors, not his equals”. Nej vänta, det var ju inte alls Jesus som yttrade dessa viktiga ord. Det var Sirius Black som pratade med sin gudson Harry Potter i ”Goblet of Fire”. Att jag alltid ska råka blanda ihop dessa två historier.

En del skulle säkerligen kalla det för en synd att likställa religion med något så banalt som populärkultur, än mindre Harry Potter specifikt. Katolska kyrkan har till exempel under väldigt många år drivit ett motstånd mot Harry Potter då de anser att dessa böcker uppmuntrar barn till det ockulta. Personligen är jag uppväxt med Harry Potter och även om jag inte skulle likställa det med religion så kan jag ärligt erkänna att jag har påverkats mer av dessa böcker än den gången jag arbetade mig igenom Bibeln från pärm till pärm. Värderingar, åsikter, dilemman, samhällsproblem och dylikt skickligt skildrat i skönlitteratur.

Första gången jag introducerades för Harry Potter var jag sju år gammal. Min lärare klev in i klassrummet och frågade om vi skulle börja läsa boken om pojken som får veta att han är trollkarl och sedan läste vi. Jag fastnade direkt och sedan dess har det eskalerat. I sommar fyller jag 22 och än idag läser jag om bokserien minst en gång varje år. Anledningen till att jag nördat in mig så totalt är inte för att det är en barnbok om en trollkarl och inget mer utan precis tvärtom så har jag nördat in mig i den just för att det är så mycket mer. Det är böcker som skildrar vår samtid, historia och våra problem. Syftet med böckerna är lika glasklara som budordet i valfri helig skrift: var god och behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Den amerikanska tidningen ”The Pacific Standard” gjorde en studie som menade att det sker psykologiska under hos barn som läser Harry Potter. De menade att om en människa i tidig ålder läser bokserien så kommer denne att påverkas i den mån att hen får en mer accepterande inställning gentemot HBTQ-personer, invandrare och flyktingar. Studien fick den smickrande titeln ”Harry Potter and the Battle Against Bigotry”[1] vilket känns väldigt hand i hand med mina egna åsikter om Harry Potter.

För dig som inte är insatt så handlar Harry Potter om en pojke som får veta att han är trollkarl och får börja på internatskolan Hogwarts för häxor och trollkarlar. Det handlar även om Harry Potters strider mot ondskan som personifierats i karaktären Lord Voldemort som tycker att människor är bättre än mugglare[2], att mugglare har smutsigt blod och att de är en avart som bör förgöras. Lord Voldemort tar utrotandet av mugglare i egna händer och skaffar sig anhängare som får en egen symbol. Lord Voldemort mördar mugglare, oliktänkande, häxor och trollkarlar som parat sig med mugglare och de han inte tycker om vilket ledde till både det första och det andra trollkarlskriget. Till sin hjälp i kampen mot Lord Voldemort har Harry Potter delvis sina vänner men även rektorn på Hogwarts: en vithårig man med långt skägg och namnet Albus Dumbledore.

Handlingen går snabbt att koppla till vår egen historia. En man som utrotar människor han inte tycker om, två krig som delar världen i två. Det som skiljer vår historia och den skönlitterära åt är magi. Det övernaturliga tar sig inte in i vår krigshistoria men det tar sig in i formen av tro, hopp och religion. Idén om Gud skrattar vissa bort som om det vore ett skämt medan andra tror helhjärtat på tanken om en övernaturlig världsförälder. När Gud avbildas i västvärlden är det ofta en äldre man med långt hår och skägg som gärna bär klänningsliknande plagg. Det är Albus Dumbledore i ett nötskal. Det kanske är långsynt av mig men jag ser trosbekännelsen framför mig. Treenigheten som är Gud, profeten Jesus och det heliga på jorden i form av kyrkan. I Harry Potter har vi Albus Dumbledore som skickar ut Harry Potter att störta det onda och allting sker på Hogwarts. Historia och religion; eventuellt långsökt men kanske även helt korrekt tänkt.

Harry Potter är djupt och det påverkar läsaren. Det vore märkligt om en tycker att Voldemorts slaktande av människor han finner mindre värdiga känns okej. Författaren till Harry Potter, J.K Rowling, har själv sagt att Harry Potter-böckerna är ett långvarigt argument för tolerans och en lång plädering för slutet på trångsynthet. Personligen känner jag att Rowlings lyckats så bra med detta budskap eftersom det är så jag tolkade böckerna långt före jag hörde talas om detta yttrande. Det är sju böcker som beskriver orättvisan i vårt samhälle och hur det måste ta slut genast då konsekvenserna är alldeles för brutala.

I min fundering över den djupare meningen i böckerna och om de kan påverka oss gjorde jag en enkätundersökning och länkande till den från min Facebooksida. Av 100 personer som deltog så tycke 79 % att det var en självklarhet att jämställdhet var viktigt oavsett sexuell läggning, etnicitet, religion, politiskt åsikt, klass, kön, funktionsvariation och dylikt. Ungefär 93 % kände till Harry Potter och 45 % kom i kontakt med Harry Potter innan de fyllt tio. Jag introducerades innan jag fyllt tio, jag tycker jämställdhet är viktigt. Finns det en koppling? Utifrån den kända studien vid The Pacific Standard och genom en snabb enkätundersökning genom Facebookvänner så verkar det som att Rowlings skönlitterära verk skapade dagens jämställdhetskämpar.

Även om det inte var fullt allvar att inleda med att likställa Harry Potter med religion så finns det likheter. De båda skapar en känsla av samband mellan människor som enas under budord. Guds budord är tydliga medan Rowlings känns friare;

1. Var lojal mot din familj och dina vänner, men kom ihåg att familjen sträcker sig längre än blod och gener.
2. Våga säga nej, även om det är till någon du egentligen tycker om.
3. Våga vara din själv, hur konstig andra än må tycka att du är.
4. Säg alltid ifrån när något känns fel även om det blir en scen.
5. Ifrågasätt auktoriteter.
6. Vi är alla lika mycket värda.
7. Ondskan och orättvisan ska krossas med alla medel för en finare sam- och framtid.
8. Ibland måste man ta svåra beslut för att skydda de vi bryr oss om. Det är värt det i slutändan.
9. Lyssna på de som det aldrig lyssnas på.
10. Döm ingen enbart efter en blick. Ge alla samma chanser.
Om mina mednördar har uppfattat Harry Potter på samma sätt som jag så är det inte märkligt att så väldigt många av dessa deltar i kampen för ett mer jämställt samhälle. Om du läser böckerna och förstår den djupare innebörden så är det inte märkligt att studier menar att unga läsare inte blir lika trångsynta. Harry Potter är mer än en bokserie för barn – det är en samling tips på hur du bör vara som människor och hur du bör behandla de runt omkring dig.

Harry Potter krossar till slut ondskan och de sista orden i bokserien är ”All was well”. Ett perfekt avslut på en fenomenal bokserie men även en perfekt drivkraft för oss som läst böckerna att själva krossa den orättvisa i vårt samhälle idag. Så tack Rowling för att du skrev Harry Potter och därmed skapade dagens jämställdhetskämpare. Tack.

[1] Grov översättning av skribenten: ”Harry Potter och Kriget Mot Trångsynthet”
[2] Mugglare är en icke-magisk människa, det vill säga ett motsatsord till ”häxa” eller ”trollkarl”

”Sofia Z-4515” – en recension

Jag log mot damen jag köpte tidningen av men när jag slår upp ”Sofia Z-4515” gör jag allt annat än ler. Jag påminns om klösmärken på väggarna i gaskammaren på Birkenau, om romska Soraya Post som röstades in i EU tillsammans med öppna nazister, om partier med rot i vit makt-rörelser och om ett samhälle som verkar ha glömt. Jag slår upp ”Sofia Z-4515” börjar gråta för jag känner redan till hennes historia och det känns som att alla andra redan hunnit glömma den.

”Mormor, när tatuerade du dig på armen?” Så börjar seriealbumet och biografin om Sofia Taikons liv, norska ”Folk är folks” specialutgåva under titeln ”Sofia Z-4515”. Det är en enkelt berättad historia om en människas tragiska liv i nazisternas koncentrationsläger. Historien utspelas främst i Sofias hemland Polen som 1939 invaderas av nazisterna och Sofia och hennes familj tillfångatas då de är romer. De transporteras iväg med romer, judar, HBTQ-människor, människor med funktionsvarianter, politiska motståndare, religiösa oliktänkare och kriminella till Birkenaus baracker. Precis före augusti 1944 förflyttas Sofia till koncentrationslägret Ravensbrück och på så vis överlever hon, för efter hennes avfärd gasas samtliga romer ihjäl i Birkenau och Sofia förlorar sin familj. Sofia kommer så småningom till Sverige genom Röda Korsets vita bussar och påbörjar sitt liv här.

Sofias berättelse får mig att känna en djup sorg och ilska. Alla dessa oskyldiga människor som har slaktats för att någon bestämt att de inte duger och jag beundrar Sofia för hennes styrka och mod men även för hennes möjlighet att berätta en historia som denna på ett så avskalat och självklart sätt som inte skuldbelägger utan snarare konstaterar handlingar. Det berättas med ett enkelt språk som lämpar sig för alla åldrar och trots detta går det rakt in i hjärtat. Jag vill tacka ”Folk är folk” som genom försäljningen av detta specialnummer hjälper utsatta EU-emigranter och jag vill tacka alla involverade för att de med så lite som en tidning för hundra kronor påminner ett samhälle i glömska om vad som skedde för inte ens hundra år sedan.

”Sofia Z-4515” berör i sitt enkla men ändå nakna sätt att beskriva en tid så fruktansvärd att jag aldrig kommer förstå hur det kunnat ske. Det är mer än en tidning, det är en påminnelse om det vi inte vill tillbaka till men även påminnelse om vad vi människor lät ske. När Palme citerade Hill sa han ”Sörj inte, organisera er!” och det är precis det som ”Sofia Z-4515” är för mig: min ork att fortsätta kämpa i ett samhälle som har glömt.

TILLÄGG: Texten ovan är en recension av tidningen ”Sofia Z-4515”, en skoluppgift i kursen Skapande Svenska II. Det finns väldigt mycket jag som skribent ville tillägga men jag var begränsad till 2500 tecken med blanksteg inkluderade så möjligheten att slå till hårt var just begränsade. Det lär följa en mer utformad recension av ”Sofia Z-4515” vid ett senare tillfälle, men just nu vill jag att Du springer till närmsta människa som säljer tidningen och köper den. Bra att veta är att varje tidning kostar hundra kronor, så du vet hur mycket du bör plocka ut från bankomaten tänker jag. Hur som haver: spring genast iväg och köp ditt ex.